Kastrering.
Förra veckan i tisdags åkte vi till Vilhelmina för att kastrera lilla Navi!
Både Morgan och Monika följde med!
Det är tur Navi är så obrydd när det gäller nya människor, medan veterinären klämde och kände på henne var hon bara och sniffade runt. Enda gången hon gjorde ljud ifrån sig var då hon fick sprutan för att somna!
Och ursch vad hemskt det var att se hon falla ihop med ögonen öppna!
Men allt gick iaf bra och vi fick hem en vindögd trött liten tjej som var väldigt hungrig, för vila ville hon inte göra! :)
Även fast hon knappt kunde gå för att hon vinglade så hon föll och var tvungen att vila med en meters mellanrum så skulle hon prompt till den tomma matskålen (hon fick inte äta 12 timmar före eller ca 7-8 timmar efter) och kolla efter smulor!
Det var så konstigt hela dagen att se henne sitta stilla så länge, hon kunde sitta i en halvtimma på samma ställe och bara titta på oss! Så söt!<3
Men tillslut fick jag isäng henne iaf, matte och husse var också trött!
På kvällen var hon nästan som vanligt igen, skulle leka och hoppa överallt, så vi var nästan tvungen att hålla stilla henne för sitt eget bästa!
Det "väldigt illasmakande" smärtstillandet som hon skulle ta 4 dagar efter operationen slickade hon i sig som godis, det tyckte hon var jättegott! Att räcka fram en spruta som katten själv stoppar i munnen så man får trycka ut grejset för att sedan slicka av resterna på den tror jag är ganska ovanligt!:P
Jag är iaf mycket glad att få ha en konstigt liten tjej till katt!:)
