Johanna Lövdahl

Lite personligt skit som bara ville ut..

Varje dag går jag igenom hela den tiden.
Jag går igenom alla minnen, och varje dag försöker jag hitta en lösning på vad jag kunde ha gjort.
Jag tror att det är meningen att det ska vara så här ändå..
Det är inte meningen att jag ska vara lycklig. Varje gång det dyker upp ett litet, litet hopp,
dyker allt upp igen, i mina drömmar och i mina tankar.
Jag är förföljd. Jag kommer nog aldrig att få veta. Aldrig.
Det här är min förbannelse, att aldrig glömma..
Det var något konstigt, något speciellt.. för mig.
Egentligen inte längre, (det vill jag önska) men jag kan verkligen inte sluta fundera..
Jag vill glömma, men jag kan inte.
Efter så lång tid, har nästan ingenting förändrats.

Im trapped in this fucking crap!
Det är inte jag som har förändrats, det är ni..
Think about it..


Jag undrar om älgar biter hårt..

_____________________________________________________________________

Lite apigt knaprigt och.. hm..

Jag vet att jag inte har uppdaterat på typ 3 veckor och 3 dagar, inte för att jag räknar..
Man jag lovar att det ska bli ändring på det nu!

Mycket jobb, mycket sara.
Lite träning, lite sömn, lite blogg.. not good.
Storuman håller på arta sig nu. Det känns att det är sommar ;)
Mhmm. Am i right Sara? :)



Sweet mercyful crap!